Tisdag 13 maj

Under dagens lektion gick vi igenom de politiska ideologierna liberalism (repetition sedan förra lektionen) och konservatism.

länk till prezi: http://prezi.com/-4zivcch1dcg/politiska-ideologier/

En politisk ideologi innehåller tre punkter.
ÄR: hur är samhället idag?
BÖR: hur bör det ideala samhället se ut?
GÖR: vilka metoder använder vi för att nå det ideala samhället?

Den blodiga franska revolutionen 1789 fick omvärlden att ställa sig frågan om hur samhället ska se ut och hur man ska gå till väga för att förändra det. Utifrån franska revolutionen skrev Edmund Burke sin bok om hur samhället skulle fungera, enligt honom.
- Han talade om en långsam och stegvis förändring som ska få växa fram i takt med samhället tillräckligt snabbt för att människorna i det ska hinna med och förstå vad som händer.
- Han talade också för att en naturlig hierarki fanns och att alla var tillsatta sin plats i samhället av gud. Alla är olika och just därför kan ingen jämnställd struktur uppnås.
- Eliten ska leda de svaga individerna och har makt att bestämma och fatta beslut åt de mindre kompetenta i samhället som inte är "lämpade" att fatta egna beslut (kan liknas vid samhällskontraktet). Men med makten som elit tillkommer högt ansvar över att vara rättvisa och goda ledare, annars kunde de avskaffas.
- Staten ska finnas och kunna införa förändringar via reformer, men dessa ska ske långsamt och helst hålla sig inom ramen för konservatism.
- Inställningen till människan var enligt Burke negativ. Människan är till naturen lömsk och behöver lära sig rätt och fel av eliten (ett modernt förslag på detta har varit att införa betyg i uppförande i skolan).

Många konservativa påstår att det var bättre förr, men propagandan kan ofta spela på våra rädslor om framtiden, som inte alls behöver basera på fakta. De värdekonservativa talar för normer som kärnfamiljer men motarbetar ofta homofamiljer, som anses vara nytt och osunt. Vanligt är också att de vill ha en stark polismakt och hårdare straff i domstol, som dödsstraff (som vi en gång hade i Sverige) och behålla den symboliska monarkin och kungahuset då det är en del av Svensk historia sedan långt tillbaka.

Även vår skola kan vara konservativ. Polhem och många andra skolor har spetsutbildningar i idrottsämnen, naturämnen eller matte. Skolorna och kommunerna satsar mer pengar på "mer kompetenta personer" för att få tillbaka sina investeringar i vinst, än vad de gör på "normala" skolelever som vi i Sa1a (även om vi är allt annat än normala och är stolta över det!)

Hoppas detta ytterst moderna blogginlägg on-line var synnerligen informativt för er alla.
Puss puss på er!

Järnladyn

Idag på samhällslektionen (2014-05-06) gick vi igenom det ekonomiska kretsloppet.                                   Vad är ett då ett ekonomiskt kretslopp?  Det ekonomiska kretsloppet är att både pengar, varor och tjänster används av oss alla och att det finns ekonomiska flöden i samhället som går till alla. För att förstå sig lättare på detta kan man göra det enkelt för sig genom att använda det enklaste kretsloppet som består av två aktörer, hushåll och företag.

Hushållen

Hushållet kan se ut på många sätt. Medlemmarna får sin inkomst som lön från företag eller offentliga sektorn(staten). De kan även få sin inkomst genom bidrag. Hushållen betalar skatt till staten och får tillbaka pengar i form av olika typer av bidrag, t ex barnbidrag eller bostadsbidrag. Hushållet kan även låna från banken och betalar då en ränta för lånet. Hushållen erbjuder sin arbetskraft till företagen och får lön för det. Hushållen sätter in sina sparpengar på banken och får betalt i ränta.

Offentliga sektorn (staten)

Den offentliga sektorn får sina inkomster genom skatt från hushållen och avgifter från företagen. Dessa pengar används för att driva offentliga verksamhet (skola,sjukvård,m.m) En stor del av pengarna går även till olika bidrag(studiebidrag m.m).

Företag  

Efterfrågan på företag får inkomster genom försäljning av varor eller tjänster. Deras utgifter består av avgifter till offentliga sektorn, löner och råvaro kostnader. Företagen lånar pengar från bankerna och betalar ränta för det. Och om företaget har pengar över kommer man att spara pengar hos banken och få ränta på sina insatta pengar.

Företagen betalar skatt och arbetsgivaravgifter till staten och får i vissa fall bidrag för t ex vidareutveckling och etablering.

Kreditinstitutioner

Detta är bankerna, försäkringsbolag och finansbolag. Kreditinstitutionerna tar hand om pengarna som inte används och lånar ut till de som behöver. Därigenom skapar de en effektiv marknad.

Anteckningar från tavlan:

Nationalekonomiska system

Inom nationalekonomi finns det två teoretiska ekonomiska system i marknadsekonomi och planekonomi.

Marknadsekonomi= väldigt liten offentlig sektor (stat)

Planekonomi= stor offentlig sektor                                                                                                                               

I parktiken är alla länder blandekonomier dvs en kombination där landet kan luta mer eller mindre åt planekonomi eller marknadsekonomi.

Marknadsekonomi

Statens roll är mycket liten och i extrema fall begränsas den till att ha hand om rättsväsendet dvs domstolar, polis och fängelse (kallas nattväktarskap). I övrigt bestämmer företag (utbudet) och hushåll (efterfrågan) om vilka varor och tjänster som ska finnas på marknaden och till vilket pris. Om alla drivs av vinstintresse kommer det leda till bästa vara till bästa pris enligt de som förespråkar marknadsekonomi. Politiskt hör marknadsekonomi ihop med liberalism.

Planekonomi

Här planeras landets ekonomi på kort och långsikt av offentliga sektorn (staten). Utbudet bestäms av offentliga sektorn så även priset. Problemet kan vara att pris och produktion inte motsvarar efterfrågan. Då kan det bli brist som kan leda till svarta marknader för mycket av vissa varor vilket är slöseri med landets resurser.