Under dagens lektion gick vi igenom de politiska ideologierna liberalism (repetition sedan förra lektionen) och konservatism.
länk till prezi: http://prezi.com/-4zivcch1dcg/politiska-ideologier/
En politisk ideologi innehåller tre punkter.
ÄR: hur är samhället idag?
BÖR: hur bör det ideala samhället se ut?
GÖR: vilka metoder använder vi för att nå det ideala samhället?
Den blodiga franska revolutionen 1789 fick omvärlden att ställa sig frågan om hur samhället ska se ut och hur man ska gå till väga för att förändra det. Utifrån franska revolutionen skrev Edmund Burke sin bok om hur samhället skulle fungera, enligt honom.
- Han talade om en långsam och stegvis förändring som ska få växa fram i takt med samhället tillräckligt snabbt för att människorna i det ska hinna med och förstå vad som händer.
- Han talade också för att en naturlig hierarki fanns och att alla var tillsatta sin plats i samhället av gud. Alla är olika och just därför kan ingen jämnställd struktur uppnås.
- Eliten ska leda de svaga individerna och har makt att bestämma och fatta beslut åt de mindre kompetenta i samhället som inte är "lämpade" att fatta egna beslut (kan liknas vid samhällskontraktet). Men med makten som elit tillkommer högt ansvar över att vara rättvisa och goda ledare, annars kunde de avskaffas.
- Staten ska finnas och kunna införa förändringar via reformer, men dessa ska ske långsamt och helst hålla sig inom ramen för konservatism.
- Inställningen till människan var enligt Burke negativ. Människan är till naturen lömsk och behöver lära sig rätt och fel av eliten (ett modernt förslag på detta har varit att införa betyg i uppförande i skolan).
Många konservativa påstår att det var bättre förr, men propagandan kan ofta spela på våra rädslor om framtiden, som inte alls behöver basera på fakta. De värdekonservativa talar för normer som kärnfamiljer men motarbetar ofta homofamiljer, som anses vara nytt och osunt. Vanligt är också att de vill ha en stark polismakt och hårdare straff i domstol, som dödsstraff (som vi en gång hade i Sverige) och behålla den symboliska monarkin och kungahuset då det är en del av Svensk historia sedan långt tillbaka.
Även vår skola kan vara konservativ. Polhem och många andra skolor har spetsutbildningar i idrottsämnen, naturämnen eller matte. Skolorna och kommunerna satsar mer pengar på "mer kompetenta personer" för att få tillbaka sina investeringar i vinst, än vad de gör på "normala" skolelever som vi i Sa1a (även om vi är allt annat än normala och är stolta över det!)
Hoppas detta ytterst moderna blogginlägg on-line var synnerligen informativt för er alla.
Puss puss på er!
Järnladyn
tisdag 13 maj 2014
onsdag 7 maj 2014
Idag på samhällslektionen (2014-05-06) gick vi igenom det
ekonomiska kretsloppet. Vad
är ett då ett ekonomiskt kretslopp? Det
ekonomiska kretsloppet är att både pengar, varor och tjänster används av oss
alla och att det finns ekonomiska flöden i samhället som går till alla. För att
förstå sig lättare på detta kan man göra det enkelt för sig genom att använda
det enklaste kretsloppet som består av två aktörer, hushåll och företag.
Hushållen
Hushållet kan se ut på många sätt. Medlemmarna får sin
inkomst som lön från företag eller offentliga sektorn(staten). De kan även få
sin inkomst genom bidrag. Hushållen betalar skatt till staten och får tillbaka
pengar i form av olika typer av bidrag, t ex barnbidrag eller bostadsbidrag. Hushållet
kan även låna från banken och betalar då en ränta för lånet. Hushållen erbjuder
sin arbetskraft till företagen och får lön för det. Hushållen sätter in sina
sparpengar på banken och får betalt i ränta.
Offentliga sektorn
(staten)
Den offentliga sektorn får sina inkomster genom skatt från
hushållen och avgifter från företagen. Dessa pengar används för att driva
offentliga verksamhet (skola,sjukvård,m.m) En stor del av pengarna går även
till olika bidrag(studiebidrag m.m).
Företag
Efterfrågan på företag får inkomster genom försäljning av
varor eller tjänster. Deras utgifter består av avgifter till offentliga
sektorn, löner och råvaro kostnader. Företagen lånar pengar från bankerna och
betalar ränta för det. Och om företaget har pengar över kommer man att spara
pengar hos banken och få ränta på sina insatta pengar.
Företagen betalar skatt och arbetsgivaravgifter till staten
och får i vissa fall bidrag för t ex vidareutveckling och etablering.
Kreditinstitutioner
Detta är bankerna, försäkringsbolag och finansbolag.
Kreditinstitutionerna tar hand om pengarna som inte används och lånar ut till
de som behöver. Därigenom skapar de en effektiv marknad.
Anteckningar från tavlan:
Nationalekonomiska system
Inom nationalekonomi finns det två
teoretiska ekonomiska system i marknadsekonomi och planekonomi.
Marknadsekonomi= väldigt liten
offentlig sektor (stat)
Planekonomi= stor offentlig
sektor
I parktiken är alla länder
blandekonomier dvs en kombination där landet kan luta mer eller mindre åt
planekonomi eller marknadsekonomi.
Marknadsekonomi
Statens roll är mycket liten och i
extrema fall begränsas den till att ha hand om rättsväsendet dvs domstolar,
polis och fängelse (kallas nattväktarskap). I övrigt bestämmer företag
(utbudet) och hushåll (efterfrågan) om vilka varor och tjänster som ska finnas
på marknaden och till vilket pris. Om alla drivs av vinstintresse kommer det
leda till bästa vara till bästa pris enligt de som förespråkar marknadsekonomi.
Politiskt hör marknadsekonomi ihop med liberalism.
Planekonomi
Här planeras landets ekonomi på
kort och långsikt av offentliga sektorn (staten). Utbudet bestäms av offentliga
sektorn så även priset. Problemet kan vara att pris och produktion inte
motsvarar efterfrågan. Då kan det bli brist som kan leda till svarta marknader
för mycket av vissa varor vilket är slöseri med landets resurser.
tisdag 29 april 2014
Dagens lektion handlade om tillväxt och tillväxt sker när BNP har ökat jämfört med föregående tidsperiod.men befolkningsökningen får inte överskrida tillväxttakten(takten
BNP:et ökar), det innebär ju att BNP/capita minskar.
Jordens resurser – orättvist utdelade. Alla har inte det lika bra, vissa har det bra som vi i Sverige jämfört med de i Afrika.
Öka jordens befolknings levnadsstandard –
människans intresse
-
Minska befolkningstakten
-
Tillväxt utan miljöförstörning
-
Jämnare fördelning av jordens förmogenheter
PRODUKTIONSFAKTORER:
-
Råvaror
-
Arbetskraft
Dessa krävs för att få en produktion
-
Realkapital
Branscher kan vara – arbetskraftsintensiva
Kapitalintensiva
Två vägar att öka produktionen:
1. Öka produktionsfaktorerna(råvaror
,arbetskraft, realkapital)
-
Måste ske balanserat annars kan arbetslöshet uppstå
2. Öka
produktiviteten
-
Få ut mer av produktionsfaktorerna genom
förbättradteknik, jordbruk o industrialisering
Hur kan man öka tillväxten?
Man behöver teknik för att öka sin produktion.
Vi behöver fungerande kreditmarknad, Lån och investeringar
till forskning som kan leda till ny teknik.
Infrastruktur – det som får ett samhälle att fungera
som staten ska garantera
Fysisk infrastruktur – ex. vägar, järnvägar, sophantering, el
o värme, kommunikation osv…
Social infrastruktur – Vård o omsorg, utbildning, rättsystem
o poliser osv…
Utbildning: förutsättning för befolkningen ska
kunna använda och utveckla ny teknik.
Öppenhet mot omvärlden
Lära sig av andras misstag
Konkurrensen ökar produktiviteten
Men även om alla faktorer finns kan produktionen bli för dyr
och flyttar till billigare länder.
Lösning: Tull på varor utifrån och bidrag
till inhemsk produktion
Strukturrationaliseringar:
-
Ändrade produktionsmetoder
-
Ändrade produkter
-
Ex administrativa uppgifter datoriseras. Behov av
administrativ personal minskar behov av datorservice ökar. Arbetskraften måste
utbildas.
onsdag 23 april 2014
Tjaba Tjena Hallå?!
Dagen lektion pratade vi om BNP(Bruto = Samlade / National = Land / Produkt = samlade värdet av varor och tjänster under 1 år)
När man vill jämföra olika länder ekonomiskt används ofta begreppet BNP. Oftast om ett land har högt BNP så betyder det att landet är rikt. Men om man ska jämföra Sverige och Indien så blir det konstigt för Indien är ett större land och har fler invånare. Så då får man dela värdet på invånarna.
BNP/capita.
Till exempel Luxemburg som är ett litet land med få invånare har det väldigt gött.
Men man har också olika värde på sina pengar så man får omvandla sin valuta till Amerikanska dollar ($). Man får kolla hur mycket varje svensk och indier får för sin summa på till exempel skola, mjölk och Big Mac med stor cola.
Då får man kolla upp köpkraften i landet. Det kallar BNP/capita PPP.
PPP = Purchasing (Köp) Power (Kraft) Parity (Jämförande)
Te:x Happy Meal:
3,40 / 6 = 5,6 $ Swe = 5,6 $
Ind = 2,5 $
USA = 5 $ ($)
BNP/capita = BNP/ca $ / (prisnivå Swe $, prisnivå USA $) BNP/ca $ = Swe 5,6/5 Ind 2,5/5
Problem med att använda BNP
- Priser ökar över tid kopplat till inflation. Inflationen påverkar då BNP över tid, Men säger inget om ökad produktion av varor och tjänster.
- BNP/ca anger att alla i befolkningen har samma mängd pengar att röra sig med, i verkligheten är det sällan så.
- Ökat BNP ofta kopplat till mindre hållbart samhälle eftersom produktion kräver råvaror från naturen. Om balansen i naturen skakas kan miljöproblem bli konsekvenser, detta kräver lösningar som också ökar BNP
Tjao Mvh VT
Dagen lektion pratade vi om BNP(Bruto = Samlade / National = Land / Produkt = samlade värdet av varor och tjänster under 1 år)
När man vill jämföra olika länder ekonomiskt används ofta begreppet BNP. Oftast om ett land har högt BNP så betyder det att landet är rikt. Men om man ska jämföra Sverige och Indien så blir det konstigt för Indien är ett större land och har fler invånare. Så då får man dela värdet på invånarna.
BNP/capita.
Till exempel Luxemburg som är ett litet land med få invånare har det väldigt gött.
Men man har också olika värde på sina pengar så man får omvandla sin valuta till Amerikanska dollar ($). Man får kolla hur mycket varje svensk och indier får för sin summa på till exempel skola, mjölk och Big Mac med stor cola.
Då får man kolla upp köpkraften i landet. Det kallar BNP/capita PPP.
PPP = Purchasing (Köp) Power (Kraft) Parity (Jämförande)
Te:x Happy Meal:
3,40 / 6 = 5,6 $ Swe = 5,6 $
Ind = 2,5 $
USA = 5 $ ($)
BNP/capita = BNP/ca $ / (prisnivå Swe $, prisnivå USA $) BNP/ca $ = Swe 5,6/5 Ind 2,5/5
Problem med att använda BNP
- Priser ökar över tid kopplat till inflation. Inflationen påverkar då BNP över tid, Men säger inget om ökad produktion av varor och tjänster.
- BNP/ca anger att alla i befolkningen har samma mängd pengar att röra sig med, i verkligheten är det sällan så.
- Ökat BNP ofta kopplat till mindre hållbart samhälle eftersom produktion kräver råvaror från naturen. Om balansen i naturen skakas kan miljöproblem bli konsekvenser, detta kräver lösningar som också ökar BNP
Tjao Mvh VT
tisdag 22 april 2014
Dagens samhällslektion var baserad på en ekonomisk lära. Lektionen påbörjades 09:40 2014-04-22.
Idag fick vi lära oss om efterfrågan, utbud, jämviktspris, utbuds- och efterfrågan överskott.
Efterfrågan är hur mycket kunderna är villiga att köpa en viss vara till ett visst pris inom nationalekonomi. Exempelvis om man är godisförsäljare och har många kunder blir efterfrågan till godis mer om det finns en viss sort du gillar. En vara blir mer efterfrågad om priset är bra. När en vara tar slut kan det leda till efterfrågaöverskott.
Hur mycket varor som producenter är villiga att producera av en viss vara till ett visst pris kallas varans utbud. Utbud minskar med minskande pris.När marknadspriset är högre än jämviktspriset och det produceras en större kvantitet än vad som efterfrågas då kallas det utbudsöverskott.
Jämviktspris innebär en exakt summa på efterfrågan från köparen.
För att vi skulle få en bild av hur detta skulle se ut ritade vi ner grafer.
Idag fick vi lära oss om efterfrågan, utbud, jämviktspris, utbuds- och efterfrågan överskott.
Efterfrågan är hur mycket kunderna är villiga att köpa en viss vara till ett visst pris inom nationalekonomi. Exempelvis om man är godisförsäljare och har många kunder blir efterfrågan till godis mer om det finns en viss sort du gillar. En vara blir mer efterfrågad om priset är bra. När en vara tar slut kan det leda till efterfrågaöverskott.
Hur mycket varor som producenter är villiga att producera av en viss vara till ett visst pris kallas varans utbud. Utbud minskar med minskande pris.När marknadspriset är högre än jämviktspriset och det produceras en större kvantitet än vad som efterfrågas då kallas det utbudsöverskott.
Jämviktspris innebär en exakt summa på efterfrågan från köparen.
För att vi skulle få en bild av hur detta skulle se ut ritade vi ner grafer.
lördag 12 april 2014
Uppstart!
På den här bloggen ska vi i SA1A på Polhemskolan i Lund skriva om ett avsnitt i samhällskunskap 1b. Det är ni elever som skapar bloggen genom att skriva tankar efter lektionen. Slumpen bestämmer vilken elev som får uppgiften att skriva.
Om du behöver hjälp med skrivandet kan du använda mallen här
Dagens lektion handlade om...
Ett nytt begrepp som användes var...vilket betyder/innebär...
Något som var nytt för mig var...
En fråga man kan ställa sig efter dagens lektion är...
Du skriver under med ett samhällsvetenskapligt eller historiskt alias som du själv väljer. Välj gärna någon du tycker har gjort något bra.
Om du behöver hjälp med skrivandet kan du använda mallen här
Dagens lektion handlade om...
Ett nytt begrepp som användes var...vilket betyder/innebär...
Något som var nytt för mig var...
En fråga man kan ställa sig efter dagens lektion är...
Du skriver under med ett samhällsvetenskapligt eller historiskt alias som du själv väljer. Välj gärna någon du tycker har gjort något bra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)