Dagens lektion handlade om tillväxt och tillväxt sker när BNP har ökat jämfört med föregående tidsperiod.men befolkningsökningen får inte överskrida tillväxttakten(takten BNP:et ökar), det innebär ju att BNP/capita minskar.

Jordens resurser – orättvist utdelade. Alla har inte det lika bra, vissa har det bra som vi i Sverige jämfört med de i Afrika.

Öka jordens befolknings levnadsstandard – människans intresse

-         Minska befolkningstakten

-         Tillväxt utan miljöförstörning

-         Jämnare fördelning av jordens förmogenheter

PRODUKTIONSFAKTORER:

-         Råvaror

-         Arbetskraft         Dessa krävs för att få en produktion

-         Realkapital

Branscher kan vara – arbetskraftsintensiva

                            Kapitalintensiva

Två vägar att öka produktionen:

1.     Öka produktionsfaktorerna(råvaror ,arbetskraft, realkapital)

-         Måste ske balanserat annars kan arbetslöshet uppstå

2.     Öka produktiviteten

-         Få ut mer av produktionsfaktorerna genom förbättradteknik, jordbruk o industrialisering

Hur kan man öka tillväxten?

Man behöver teknik för att öka sin produktion.

Vi behöver fungerande kreditmarknad, Lån och investeringar till forskning som kan leda till ny teknik.

Infrastruktur – det som får ett samhälle att fungera som staten ska garantera

Fysisk infrastruktur – ex. vägar, järnvägar, sophantering, el o värme, kommunikation osv…

Social infrastruktur – Vård o omsorg, utbildning, rättsystem o poliser osv…

Utbildning: förutsättning för befolkningen ska kunna använda och utveckla ny teknik.

Öppenhet mot omvärlden

Lära sig av andras misstag

Konkurrensen ökar produktiviteten

Men även om alla faktorer finns kan produktionen bli för dyr och flyttar till billigare länder.

Lösning: Tull på varor utifrån och bidrag till inhemsk produktion

Strukturrationaliseringar:

-         Ändrade produktionsmetoder

-         Ändrade produkter

-         Ex administrativa uppgifter datoriseras. Behov av administrativ personal minskar behov av datorservice ökar. Arbetskraften måste utbildas.

Tjaba Tjena Hallå?!

Dagen lektion pratade vi om BNP(Bruto = Samlade / National = Land / Produkt = samlade värdet av varor och tjänster under 1 år)

När man vill jämföra olika länder ekonomiskt används ofta begreppet BNP. Oftast om ett land har högt BNP så betyder det att landet är rikt. Men om man ska jämföra Sverige och Indien så blir det konstigt för Indien är ett större  land och har fler invånare. Så då får man dela värdet på invånarna.

BNP/capita.
 Till exempel Luxemburg som är ett litet land med få invånare har det väldigt gött.

Men man har också olika värde på sina pengar så man får omvandla sin valuta till Amerikanska dollar ($). Man får kolla hur mycket varje svensk och indier får för sin summa på till exempel skola, mjölk och Big Mac med stor cola.

Då får man kolla upp köpkraften i landet. Det kallar BNP/capita PPP.

PPP = Purchasing (Köp) Power (Kraft) Parity (Jämförande)

Te:x Happy Meal:
   
                                   3,40 / 6 = 5,6 $        Swe = 5,6 $                
                                                                 Ind = 2,5 $
                                                                 USA = 5 $                                                               ($)
             
 BNP/capita = BNP/ca $ / (prisnivå Swe $, prisnivå USA $)                 BNP/ca $  = Swe 5,6/5    Ind 2,5/5
Problem med att använda BNP
- Priser ökar över tid kopplat till inflation. Inflationen påverkar då BNP över tid, Men säger inget om ökad produktion av varor och tjänster.
- BNP/ca anger att alla i befolkningen har samma mängd pengar att röra sig med, i verkligheten är det sällan så.
- Ökat BNP ofta kopplat till mindre hållbart samhälle eftersom produktion kräver råvaror från naturen. Om balansen i naturen skakas kan miljöproblem bli konsekvenser, detta kräver lösningar som också ökar BNP

Tjao Mvh VT                  

Dagens samhällslektion var baserad på en ekonomisk lära. Lektionen påbörjades 09:40 2014-04-22.
Idag fick vi lära oss om efterfrågan, utbud, jämviktspris, utbuds- och efterfrågan överskott.
Efterfrågan är hur mycket kunderna är villiga att köpa en viss vara till ett visst pris inom nationalekonomi. Exempelvis om man är godisförsäljare och har många kunder blir efterfrågan till godis mer om det finns en viss sort du gillar. En vara blir mer efterfrågad om priset är bra. När en vara tar slut kan det leda till efterfrågaöverskott.

Hur mycket varor som producenter är villiga att producera av en viss vara till ett visst pris kallas varans utbud. Utbud minskar med minskande pris.När marknadspriset är högre än jämviktspriset och det produceras en större kvantitet än vad som efterfrågas då kallas det utbudsöverskott.

Jämviktspris innebär en exakt summa på efterfrågan från köparen.

För att vi skulle få en bild av hur detta skulle se ut ritade vi ner grafer.

Uppstart!

På den här bloggen ska vi i SA1A på Polhemskolan i Lund skriva om ett avsnitt i samhällskunskap 1b. Det är ni elever som skapar bloggen genom att skriva tankar efter lektionen. Slumpen bestämmer vilken elev som får uppgiften att skriva.
Om du behöver hjälp med skrivandet kan du använda mallen här
Dagens lektion handlade om...
Ett nytt begrepp som användes var...vilket betyder/innebär...
Något som var nytt för mig var...
En fråga man kan ställa sig efter dagens lektion är...
Du skriver under med ett samhällsvetenskapligt eller historiskt alias som du själv väljer. Välj gärna någon du tycker har gjort något bra.